Sådärja. Slut både på fotbolls-VM å Gatufesten. Inte utan att det känns lite skönt... Gick som ledsagare med bror på GF torsdag å fredag (gratis inträde:-), och var snäll storasyster å tog även med syrran som var för liten för att komma in utan målsmans sällskap. Lugnt med andra ord, och för en gångs skull såg jag faktiskt några artister. På torsdan var det Thåström som regerade, även om jag inte vet vad arrangörerna tänkte när de satte honom på stora scenen, han hade ju gjort sig bäst på en mindre inte minst med tanke på alla lugna akustiska låtar från nya skivan... Bäst var han ju i vilket fall som helst, även om han gärna hade fått spela längre för min del. Drog även med mig syskonskaran på Teddybears sthlm (grymma som vanligt!) å kristet utseende (säga vad man vill om sången, men stämning kan de skapa så det räcker å blir över), å sträckte mig till 20 min av en fånigt leende Carola, innan jag fick nog. På fredan var det världsartisten John Fogerty som lockat alla medelålders sundsvallsbor till stora torget, och vi stod pliktskyldigt å lyssnade vi med. Visst är han bra, det är inte för intet att han är så stor, men det blir lite väl mycket av samma sak. Ingen scenshow, trista kläder, trista gitarrspelande gubbar å allt låter som man alltid hört det. Men det är klart att det är häftigt när han kör sina stora hits och publiken efter första ackordet stämmer upp i allsång. Orkade inte se hela spelningen (han körde som Ola Salo senare under kvällen kommenterade ”varenda låt han skrivit under hela sitt liv”), men lyckades höra alla de stora numren som för min del hade räckt mer än väl. Såg sen lite av the Sounds, Smalare än Thord (Freddes absoluta favorit) åsså kvällens höjdpunkt då, the Ark som tack vare mr Fogerty blev en timme försenade. Där kan vi snacka publikfrälsning (kanske vore nått för Carola att lära av?). Ola Salo är helt underbar och lyckades på ett ögonblick fixa en grym stämning. Härlig att titta på, lyssna på, lära av, kanonlåtar, texter och allsång blandat med en mässande publik som vilken pingstvänspastor som helst blivit grön av avund över. Tänk vilken känsla att ha ett helt torg som står å sjunger i extas framför dig:
“Do, Do, Do! What you wanna do, Don´t think twice, do what you have to do,
Do, Do, Do, let your heart decide what you have to do that´s all there is to find.”
Jag var i alla fall helt upprymd efteråt… =) 

Lördan blev det helt syskonfritt (och även inträdesfritt). Var på tranviken hela dan tillsammans med tvåtusen andra bakfulla gatufestbesökare. Gassande sol, pina colada (à la Berga) volleybollspel, cider, svalkande vatten. Kan det bli bättre? Tveksamt… Sen bar det av hem till Berga på förfest med både kändisar å okändisar. Riktigt trevligt, men varmt som satan, inte minst eftersom jag cyklat dit och det envisas med att vara uppförsbacke hela vägen. Jag och alla andra följde dock rådet att dricka mycket i värmen, och resultatet av kvällen blev därefter också… Spelade kubb, såg lite fotboll å snackade med gamla bekanta. Alltid trevligt med sommarfester! Åkte ner till stan när Takida skulle spela halv tolv (helvetesfärd ner i alldeles för hög fart på trögbromsad cykel å en hagenvald på sadeln). Gick dock aldrig in, utan stod utanför å njöt istället. Strosade runt staketet några vändor för att hitta ett lämpligt kryphål, men det var massa sura orange-klädda människor överallt som inte gillade att man klättrade på staketet. Typiskt… 

Idag var det stranden som gällde igen. Frida, jag å en mycket sliten Martin åkte tappert ut före lunch. Mindre sol å mindre människor än gårdagen, men skönt att få ligga å slappa några timmar. Solen gick dock i moln framåt tre, å vi åkte in till stan, hyrde film, köpte jordgubbar, chips å pizza å drog till Berga för att hänga i soffan resten av dan med resten av packet. Najs. Han å Josefine skulle sen till Härnösand, så fotbollen fick ses hemma. Rätt lag som vann i alla fall, dvs minst ont av två onda ting… Vad hände med alla lag jag höll på? 

Nu ska jag sova. Jobb imorron, fem arbetsdagar kvar å sen ledigt resten av sommaren. Woohoo! Å om en vecka är jag i Danmark, längtar… Puss å gonatt!