Tisdag och sista dan på ögonkursen som trots sin korta tidsperiod varit effektiv och lagom ansträngande. Praktisk examination kvar nu i eftermiddag, sen är vi fullärda och börjar ÖNH imorron. Och ute snöar det för fullt, underbart.

Jag var hemma och hälsade på i helgen, blev något av en impulsresa, och precis sådär trevligt som det alltid brukar bli. Kom hem vid 19-tiden i fredags och plockades upp på tågstationen av Frida och Mia för direktfärd till Jossan. Där bjöds det på räkor å gott ihop med slötittande på TV och allmänt tjatter. Såg en helt fantastisk film, "Snakes on the plane", som var precis så bra som titeln antyder...

Lördag morgon var det långfrukost med Frida och Tyson, innan Martin och Matthis kom och plockade upp hos för att  underhållas. Följde med och kollade på motorcyklar, fikade på stan, tog en sväng till Birsta och åkte sen hem till familjen. Jag hann med att springa en runda innan hockeyn (som vi inte pratar om) började. Hade dock inga löparskor hemma, så jag lånade mammas en storlek för små, och resultatet blev inte helt oväntat en ond vänster tå. Men, men, förutom det så gick det bra. Och som sig bör på lördagar hos familjen Burman så stod bastun på för fullt när jag kom hem. Myslyx!

Kvällen förflöt sen med middag hos Mimmi och vidare med fest hos Johanna som fyllt år/examinerats. Jättegod mat och en riktigt rolig kväll som förflyttades ner på stan och Oscar's framåt midnatt. Jag och Frida roade oss kungligt på dansgolvet till stängning, och på nått vänster kom vi inte i säng förrän halv fem...

Soff-frukost på söndagmorgon med ett av Frida något överambitiöst grötkok på 2 liter. Var resten av dagen tog vägen vet jag inte, men jag var tvungen att åka tillbaka till Sthlm alldeles för tidigt, då alla tågbiljetter var slutsålda. Hann med en pre-födelsedagsmiddag för pappsen innan bussen gick kvart i sex, och jag lyckades sova nästan hela resan ner till Sthlm. Framme strax innan elva och jag möttes upp på centralen av världens bästaste David som varit i Halmstad hela helgen och orienterat.

Och han, den där fina, har fixat så vi ska till fjälls över helgen! Tar tåget upp på torsdagkväll och får tre härliga dagar i norr där tanken är att han (vi?) ska tentaplugga. På kvällstid vill säga, dagarna ska ägnas åt motionering av bräda och skidor. Längtar!

Nä, nu ska jag göra några ögontentor till. Sen skola. Sen innebandy. Sen parmiddag hos Sofie... Tjipp!

Tjo. Sitter hemma i vår nästan färdiga lägenhet och läser om röda ögon i väntan på att Frida och Martin ska dyka upp under kvällen. Många nya ord och ögats anatomi som måste repeteras, men i övrigt lagom soft söndagsplugg. Passar på att tvätta samtidigt, vilket kräver lite mer tidspassning än tidigare när vi varit bortskämda med tvättmaskin, men, men... Trivs redan fantastiskt bra i Västra skogen sedan förra helgens flytt, och Sena har varit otroligt aktiv på blocket vilket lett till att vi nästan fullbordat vår inredning med soffa, fotölj och fyra bokhyllor för totalt 800 spänn.

Dagen har varit fantastiskt fin, nästan som vår i luften. Har mest varit inne, men passade på att ge mig ut på en löptur i alla fall. Utsiktskullen vid Hagaparken fick se sig bestigen fem gånger, härlig utsikt från toppen, om än lite svårsprunget i snö/lermodd. Har inte helt dålig utsikt hemma heller, nionde våningen och allt. Blir kanon till våren när man kan sitta på ballis nr2.

Hade förra helgen lillasyster nere på besök lördag-tisdag. Hon fick rycka in en del i flyttproceduren hon med, även om hon smart nog såg till att komma efter det att flyttlassen körts bort och burits in. Trevligt med besök i alla fall och att få umgås lite bara med henne, trots att det stod plugghelg på schemat och vi faktiskt var effektiva.

Skrev psyktentan i onsdags. Gick väl sådär, många luddiga och flummiga frågor, men skulle bli förvånad om det inte gått vägen. Det brukar liksom som göra det. Nu väntar en vecka med ögon efterföljandes av en vecka Öron-näsa-hals. And that's it. All utbildning vi ska få inom en av primärvårdens huvudsakliga sökorsaker. Hoppas på två givande veckor...

Pappa dök upp på jobbesök i onsdags, och jag passade på att bli utbjuden på middag. Trevligt att umgås lite på tumanhand med honom med, något vi försöker göra när han är nere och stannar över natten. Kvalitetstid :)  Mötte därefter upp med Sofie å några andra kursare på Syster o Bror för lite stand up och slutade kvällen ute i Bagarmossen hos min nya kärlek.

Det är märkligt det där. Hur något kan kännas så otroligt rätt så fort. Han fascinerar mig. JAG fascinerar mig. Trodde inte jag kunde känna så starkt för någon längre... Njuter av stunden och försöker att inte tänka så mycket. Bara känna.

Dags för en tur till tvättstugan igen. På återseende...

Lycklig.

Förälskad. Löjligt glad. Förtrollad.

För att göra en lång historia kort så finns det just nu inget som skulle kunna ta ner mig på jorden. Hypomani* kallas det på psykspråk. Kärlek på svenska. Jag är behöver inte sova, knappt äta och jag mår bara så fantastiskt bra.

Den långa historian började innan jul med att jag helt oprovocerat fick så starka känslor för en person jag inte ens visste vem det var. En person som fick mig att le när jag såg honom och känna en glädje som jag inte vet var den kom ifrån. Som alla andra av generation X sökte jag efter lite efterfrågningar upp honom på FB och skrev ett ganska oskyldigt mail där jag upplyste honom hur glad jag blev av hans närvaro.

Jag förväntade mig att det skulle gå över. Mailade lite under julen, men sen när jag mötte honom efter juluppehållet kände jag fortfarande lika starkt. En obeskrivlig känsla av lycka som kommer nånstans från magtrakten och liksom sprider sig genom hela kroppen och ger energi åt hela mig. Insåg då att det inte alls skulle gå över och att jag faktiskt måste ge mig en chans att lära känna honom. Han fick mitt nummer och vi träffades en dag efter skolan. Tog en lång promenad, pratade, åt middag, pratade och slutade kvällen med basket på KI. Och jag var ännu mer fast.

Gick runt i ett rus i flera dagar och kände en rätt skön likgiltighet inför allt annat. Inget kunde få mig på dåligt humör, lullade mig genom psykplaceringarna och bara väntade på att nån skulle sätta en diagnos på mig, så manisk som jag kände mig.

Vi träffades igen en dryg vecka senare när det var dags för det fantastiska påfundet idrottsdag för hela Karolinska. Han tog mig ut på min premiärtur för långfärdsskridskor och det blev en fantastisk dag på alla sätt och vis. Bortsett från sällskapet, så var det dessutom underbart väder, några minusgrader, blå himmel och sol. Och jag ångrar att jag låtit det gå så lång tid för mig att prova att åka på isarna, riktigt härligt, kul att åka och skönt att komma ut från stan. Det gav nästan samma känsla som när man kommer upp och ut i fjällen. Frisk luft, kyla, snö, aktivitet. Svårslaget.

Åkte ett par, tre timmar med fikapaus och åkte sen hem till honom för att käka lunch. Nånstans därefter drunknade jag i hans fängslande, vackra bruna ögon och jag har ännu inte lyckats ta mig upp...

Jag är fångad. Han heter David.


* För alla T9:or som hårdpluggar inför psyktentan på onsdag:
Hypomani enligt DSM IV:
A. Ihållande förhöjd sinnestämning under minst 4 dagar. Skillnaden mot neutral sinnestämning är tydlig.
B. Tre av följande: Förhöjd självkänsla. Minskat behov av sömn. Mer pratsam än vanligt. Tankeflykt. Lättdistraherad. Ökad målinriktad aktivitet. Psykomotorisk agitation.
C. Personen fungerar på ett sätt som inte karaktäriserar denne i vanliga fall.
D. Den förändrade sinnestämningen är iaktagbar för omgivningen.
E. Störningen orsakar inte påtaglig funktionsförsämring socialt eller i yrkeslivet eller otiverar sjukhusvård. Inga psykotiska symptom finns med i bilden.
F. Symptomen beror inte på fysiologiska effekter av någon substans eller somatisk sjukdom.

Sitter på Rogers rum å passar på att låna TVn nu när han nästan är utflyttad. Skidskytte på TV. Precis som söndagar ska vara under vinterhalvåret. Ska spela match i eftermiddag, så jag försöker återställa vätskebalansen så gott det går. Är uppe i 1,5 liter så den borde vara okej snart, men jag är fortfarande törstig...

Borde plugga, verkligen, men orkar inte. Borde packa flyttlådor också. Egentligen. Men orkar inte. Imorron får vi nycklarna till vår nya lägenhet!! Så under veckan ska vi försöka börja skjutsa över kartonger alla dagar vi lyckas tigga till oss nån bil. Ser framemot att vara inflyttad, men inte lika mycket att utföra projektet...

Jag har nu läst klart all psyk, nästan i alla fall. Bara en vecka nu med beroendeföreläsningar, sen tenta nästa onsdag å sen, SEN blir det ett kärt återseende med de somatiska sjukdomarna igen. Jag jobbade igår kväll, på min kära akut, och alla hjärtans dag till ära fick jag vara på kardiologen. En fantastiskt lugn kväll för att vara Sös och lördagkväll, men bara att tacka å ta emot. Ryckte in på lite andra håll å gick på några larm, fick ta ett par blodgaser å lägga radiusskena innan det började fylla på sig lite mot slutet.

Var ändå rätt trött när jag gick ut från sjukhuset, men hade lovat Marianne, min norska kandidatpartner, att vi skulle droppa förbi på födelsedagsfest på handels. Sagt och gjort, åkte hem till henne i Västra Skogen (som snart är MITT hem) och vidare in mot stan. Tog ett glas vin längs sveavägen i väntan på att middan skulle ta slut så vi kunde komma in, och gick dit runt halv tolv. Det var lite andra kursare där mixat med handelsbratsen (vilka vi såklart undvek att beblanda oss med), och vips så var tröttheten som bortblåst. Spenderade hela kvällen på dansgolvet och hade riktigt kul, så jag var inte hemma förrän halv fyra (återigen, längtar tills vi har flyttat...). Längesen jag var ute å dansade, det är ju faktiskt för roligt. Uppenbarligen drack vi några glas vin till därinne och det i kombination med för lite matintag å sömn känns i huvudet idag, Därav den extensiva vätskeintagningen... Men nästan två timmar kvar innan match, så det ska nog gå till sig. Planerar att vinna stort.

Har gått en hel vecka på mitt nya älsklingssjukhus, Huddinge. Psyk står på schemat, och vi har fått genomgånget alla möjliga beteenden och personlighetstyper under en första introduktionsvecka. Lite krystat ibland, och med rätt kombination av ett flertal normala sinnesstämningar i fel situationer så: Simsalabim!  - har du en psykisk sjukdom!

Det är som att börja en helt ny utbildning, där man helst inte ska tänka så mycket på det man lärt sig de senaste fyra åren om de där somatiska sjukdomarna.

Psykiatri verkar vid första anblicken till stor del vara kategoriserande och definitioner och stundom känns det som att man vill sätta ord och diagnoser på allt bara för att. Men i nästa stund så återberättas ett patientfall, man visas runt på avdelning och får se patientsamtal på film, och inser då vilken tur det är att psykvården existerar.

Nu är det i alla fall helg innan klinikplaceringarna börjar på måndag. Har börjat vänja mig vid tanken på pendeltågstrafiken och letat rätt på studentgymmet ute på campus. Gratis och ett STORT pluss!!

En annan STOR nyhet är att jag och Sena ska flytta i februari. Vi har fått en trea i Västra Skogen, så nu kommer vi tillbaka in i civilisationen igen. All flytthjälp är välkommen ;)

Så, ska sova nu, för imorron kommer Frida ner från Sundsvall över dan, bara för att leka med mig!

Söndagkväll och imorgon börjar termin nio. Känns sådär kul faktiskt. Normalt sett brukar jag se framemot en ny termin, men har hört så mycket negativt om denna, att det inte alls känns speciellt kul. Men så kan man ju bara bli positivt överraskad, eller hur?

I fredags avslutade vi vår trauma-kurs som varit både intressant och kul med engagerade föreläsare och bra praktiska moment. Morgonen började med en tänkvärd etikföreläsning som hölls av ansvarig veterinär på plats, och sen fick vi operera grisar med diverse akuta skador. Fantastiskt lärorikt och nyttigt, men trist att det är slut...

Vi har ingen match i helgen, vilket känns trist... Men jag har början till en ordentlig träningsvärk i framsida lår efter gårdagens långlöpning. Var ute i över två timmar och sprang, målet var hammarbybacken, men jag irrade bort mig på vägen (som vanligt, nångång ska jag ta med mig kartan...) och hamnade nånstans i Enskede istället. Sen dök Globens konturer upp och jag kunde lokalisera mig och vända hemåt igen. Härlig utedag, fint väder och bra musik i lurarna.

Hoppade sen på tåget till Uppsala för födelsedagsfest hos min barndomskamrat, Peter, som flyttat upp från Lund. Lite av en impulshandling, men riktigt trevligt att komma bort och precis vad jag behövde. Blev en hemmafest med mat å dryck å skitsnack, en perfekt kvällssysselsättning. Intog bäddsoffan och stannade över natten och kom hem i eftermiddags. Det är faktiskt inte så långt till Uppsala...

Dagen har varit totalt inproduktiv och därmed astrist. Har tvättat och plockat bort julgrejer. Är rastlös och vet inte vad jag ska ta mig för. Gå ut å gå kanske. Eller se på film med Sena... Nåning i alla fall, det här går ju inte.

Vi fick LEDIGT idag. Bara sådär, mitt i veckan. Lyx! Och det har varit en nästintill perfekt dag. Klarblå himmel, strålande sol och runt nollgradigt. Perfekt för dagens projekt, som bestod av att testa vägarna och tiden det tar att cykla de dryga 2 milen till Huddinge sjukhus, dit jag är förvisad (förlåt, previligierad) att gå i vår. Framförallt att se hur stor skillnaden är mot att åka kommunalt, som tar uppemot 1,5 timmar...

Sagt och gjort, klev upp, käkade frukost och hoppade på blåa blixten (efter att han fick lite olja - har ju stått i förrådet några veckor) och började trampa från Nockeby. Inte helt ultimat väglag då det var rätt isigt på sina håll och jag inte har några dubbdäck. Och självklart hade jag ingen karta hemma heller, så jag ritade en provisorisk från Eniro, vilken fästes på styret och funkade hyfsat så länge jag kunde följa den. Dock visste jag inte vad som var cykelbar väg eller ej, så det tog till Gröndal innan jag var tvungen att frångå min förutbestämda rutt... Efter lite irrandes runt Midsommarkransen och diverse småvägar, kom jag back-on-track igen runt Älvsjö, bara för att ett par kilometer senare hitta mig själv på nästa detour ute i skogen, men på fantastiskt roliga lervägar, så det gjorde mindre. Och solen lyste fortfarande rätt i ögonen = rätt håll. :)

Tyvärr fick jag här in nått som fastnade i kedjan så den började hacka väldigt, och vid närmare inspektion hade en länk gått halvt av. Ringde min räddare i nöden, Sena som satt hemma å var sjuk, och hon fick guida mig ut i bebyggelsen Stuvsta och vidare mot närmsta cykelreparatör i Huddinge Centrum. Precis när jag ska ta sista backen går kedjan helt av, och jag har inget val än att vädjande be en mycket upptagen cykelfixargubbe att rädda mig, eller åtminstone låna ut sina verktyg. Efter lite meck med tänger (han hade självklart lånat ut kedjeverktyget) lyckades vi klämma ihop länken igen, och den höll nästan hela vägen till sjukhuset innan den åter släppte till hälften...

Så var det slut på det roliga, och jag insåg att det vore idiotiskt att försöka cykla hem igen med en trasig cykel, hur fint väder det än var... Passade på att käka ute i Huddinge och fick sällskap av Laura på pendeln till Karlberg. Cyklade till Fridhemsplan och min nemesis Cykel-Tore, där jag inte satt min fot sen han totalt dömde ut min förra älskade cykel dagen innan den blev stulen i somras... Hursomhelst så kunde de fixa kedjan å sätta dit ett kedjelås, men först till imorgon, så det var bara att springa de dryga sex kilometrarna hem. Skönt trött i benen sen!

Summa sumarum så borde det gå att ta sig till Huddinge på runt en timme med adekvat väg, mindre is och fungerande cykel.

Carro vs SL 1-0!!

... det kommer bli mitt år, jag känner det på mig! Två veckor har gått sedan nyår och den otroligt sköna hemmavistelsen som i mångt och mycket bestod av jobb, men såklart även kvalitetstid med de bästa!

Det är konstigt det där, känslan av att allt bara faller på plats och går som man vill. Som att inget står i vägen och livet är fullt av möjligheter. Ungefär så känner jag nu, bara att hoppas det håller i sig resten av året...

Terminen började förra onsdan, och vi fortsatte med vår kurs om initialt omhändertagande vid trauma. En perfekt mjukstart på terminen med intressanta och bra föreläsningar, praktisk träning och ett rakt igenom ett fascinerande ämne. Får mig att vilja läsa mer, så nu ska jag först försöka få till ett projektarbete inom traumatologin under våren, och sen jobba för att komma iväg på utbyte till hösten till nått av alla level one trauma-center i staterna. Har suttit och läst reseberättelser från tidigare utbyten med avskräckande inslag om klinik från 04.00-19.00 + nattjour varannan natt, men det låter i nuläget snarare lockande... :)

Men innan detta har ju jag och Frida på allvar börjat planera vår Asientripp till våren! Grovt sett blir det in- och utflyg till Bangkok, och sen landvägen Thailand - Kambodja - Vietnam - Laos under maj-juni. Längtar som en idiot. Jag fick Lonely Planet boken i julklapp och har så smått börjat tjyvläsa (även om det är mer sport  att vänta tills man är på plats).

Och om två veckor ska vi till Åre några dagar! Längtar efter snön och utomhusdagar, för att inte tala om brädan som står därhemma och skriker om att åkas på ;)

I dagarna har jag dessutom fått klartecken till det sommarjobb jag eftersuktat mest av alla. Hemma i Sundsvall på min favoritarbetsplats, akuten. Och det är verkligen med skräckblandad förtjusning jag ser framemot att äntligen få börja växa in i den vita rocken. Hoppas den passar...

Igår drog basketen igång igen, vi spelade och vann första matchen, även om insatsen överlag sett var urdålig. Jag hade rätt bra utdelning på mina skott, men i övrigt var det avsevärt mycket som fattades... men jag är SÅ träningssugen! Dels basket, men har även dragits in i ett enormt löpsug, och eftersom jag inte har nått gymkort än, är det bara att utnyttja gratisträningsmöjligheten i Huddinge och ute på vägarna. Har även som plan att börja cykla ut till Huddinge när vägarna är mindre isiga (dröjer nog inte alltför länge med den här temperaturen) alt skaffa dubbdäck. Måste bara hitta nån vettig och hyfsat snabb väg, men jag säger bara enochenhalvTIMME med SL! ENKEL väg. Hua... Näe, vi kallar det gratis vardagsmotion istället...

Nu ska jag se på 24 och säsong sju som började sändas idag. Dadadadaaaa!

Gäsp. Sitter på akuten efter en hektisk söndagsnatt på medicin. Klockan är fem, och först NU har vi tomt på patienter. Har varit full rulle hela natten med andra ord... Och jag har knappt sovit på två dygn, till största delen självförvållat... Jag skulle egentligen inte jobbat inatt, utan blev inringd extra, och lördagen som skulle bli relativt lugn, gick helt överstyr och jag kom inte i säng förrän sisådär fem på morgonen. Kan tyckas idiotiskt då vi redan innan bestämt oss för att kliva upp tidigt på söndan för att åka till Vemdalen. Men, men, är huvudet dumt...

Hursomhelsl så ringde ju klockan efter en och en halv timmes sömn, och hur mossig, trött och bakfull man än var, så går det ju inte att banga. Nej, det var bara att stuva in sig i bilen med Martin vid spakarna, Petter fram och jag och Frida som intog baksätet och sov innan vi ens hunnit till Statoil Bergsgatan.

Kom fram frusna å inte alls speciellt utvilade, men skiddagen var i övrigt helt perfekt! Minus nio grader, i stort sett vindstilla och inte ett moln på himlen. Jag fick ju en ny snowboard i julklapp, och den är helt fantastiskt kul att åka på! Vi hann åka runt fem timmar i alla fall, innan backarna stängde och vi slocknade i baksätet igen medan Martin körde hem.

Och nu sitter jag här alltså och försöker hålla gluggarna öppna två timmar till. Ska dessutom jobba från tre imorgon, så värst mycket sova hinns ju inte med idag heller. Tur man är ung (och dum).

Ny världsdel, nya planer.

I maj tänkte jag och Frida komma bort igen. Asien står på planeringen. Närmare bestämt Kambodja. Och Vietnam. Resten är oskrivet, men jag tvivlar inte på att det kommer fyllas till bredden.

Längtar.

...det snöade i måndags och vips blev jag på så ofantligt mycket bättre humör. Allt blev vitt och ljust och jag letade rätt på snowboardkläderna på vinden och gav mig leende ut i snövädret på morgonen för att ha min sista vårdcentralsplacering för den här terminen. Tro om jag blev glad när jag sen slutade och det fortfarande öste ner flingor. Lullade på hemåt, letade rätt på snöskoveln å skottade, gjorde snöänglar, byggde snölyktor och bara njöt. Underligt vad lite snö och vinter kan göra för humöret.

Nu, inte ens en vecka senare finns inte en flinga kvar på tomten. Ge mig tillbaka min snö. Please?

Nytt:
- Har haft en fantastisk vecka på ortopeden, trodde aldrig jag skulle tycka det var så kul med ort-op som det faktiskt är. Och nu väntar två veckor på ortopedakuten som avslutande placering för terminen. Fattar inte att det gått så fort och att det snart är tentadags igen...

- Jag har fått massa gratisbiljetter till SATS, ännu en humörhöjare i novembermörkret. Jag förstår inte hur jag kunna gått en hel termin utan gymkort, men inser ju nu vad mycket jag saknat det (Lärdom: skaffa gymkort direkt efter nyår).

- Det har blivit en hel del basket, och säsongen började starkt, men formen för laget har dalat kraftigt senaste veckorna. Saknar att ha en militant tränare som skäller ut mig och höjer prestationsförmågan...

- Har börjat tentaplugga. Tidigt ute för att vara jag, men insåg nyss att det bara är tre veckor kvar...

- Har skickat iväg en massa ansökningar om underläkarvik till sommaren, och håller nu tummarna för jobb på akutkliniken...


Fan vad ointressant läsning, jag ber tusen gånger om ursäkt. Sitter nämligen uppe och ställer om dygnsrytmen en smula inför imorgon, då jag ska jobba natt på SÖS. Tror jag lägger ner och hittar mer givande sysselsättning än detta dravel... Chop!

Jag jobbar natt. Har spenderat de senaste 17 timmarna på KS, och har kommit ungefär halvvägs. Imorgon klockan 16 får jag gå hem. Praktiskt med jobb på samma ställe som studiernas obligatoriska 40-timmarsveckor. Jag menar, då kan man utan problem ducka för all form av socialt liv.

Kirurgkursen är dock så fantastiskt mycket roligare än medicin. Trots långa dagar, mycket schemalagt och tidiga morgonronder, så har vi under de första fem veckorna haft riktigt bra placeringar med ambitiösa handledare och relevanta inlärningsmoment. Det är som att den sista stora pusselbiten i läkarrollen äntligen faller på plats, och jag har med skräckblandad förtjusning börjat skicka iväg ansökningar för nästa sommars första vikariat som underläkare.

Förutom skolan har jag under hösten försökt jobba mer än tidigare, och har faktiskt dragit på mig två extrajobb. Ett där jag befinner mig nu, som nattundersköterska på KTA (Karolinska Trial Alliance) där de driver läkemedelsstudier och forskning. Inte övermäktande mycket att göra, men trevlig arbetsplats och bra med extrapengar. Andra jobbet är vissa kvällar, nätter på helgerna som uska på SÖS-akuten där jag var i somras. Och det är mest för att jag råkar tycka det är så ofantligt kul med akutsjukvård. Så trots ett enormt patienttryck med överfulla korridorer och ibland ohumana väntetider, är det alltid ett sant nöje att gå dit och jobba. Man vet aldrig vad man stöter på.

Så skola och jobb, det är ungefär vad dagarna består av. Och träning ska kanske tilläggas. Har tagit på mig boxningshandskarna igen för träning med Narva BK lite sporadiskt när det finns tid. Och sen har jag och Hanna förutom att spela boll med grabbarna på KI, gått med i Alviks div IV lag i basket. Löjligt kul att spela dömda matcher igen, trots den ofta obefintliga nivån på spelet.

Hemma funkar det jättebra att bo tillsammans med Sena och Roger. Jag stormtrivs, och det är skönt att ha folk runtikring sig när man kommer hem, och därmed bibehålla nån form av socialt liv. Har dock forfarande inte kommit iväg till IKEA för inhandling av de sista detaljerna till mitt rum, som en byrå...

Så ett fullbokat liv alltså, men jag har bara mig själv att skylla. Har fått för mig att jag och Frida ska ta en 2 månaders tripp till Asien i maj-juni nästa sommar, så då kan det vara värt att knega lite extra. Och faktum är att jag trivs med mitt fullspäckade schema. Vissa perioder i livet är det så skönt att bara gå in i alla måsten och ticka på som en klocka, en möjlighet att släppa alla andra tankar och en utomordentligt bra undanflykt för att slippa känna efter...

Imorron är det min tur att gå på Winnerbäck. Äntligen! Efter att först missat honom i Sundsvall å sen i Sthlm, spelar han imorron i Strömsholm och jag är ledig fantastiskt nog!

Har snart klarat av en av mina lediga dagar. Satt hemma å gjorde ingenting till halv tre, har sen spenderat cirkus två timmar på gymmet, handlat mat å ska snart iväg å hejja på Sena som spelar match ikväll. Tänkte försöka lura med mig henne ut å dricka öl efter matchen, så vi får hoppas att de vinner.

Ledig imorgon med, å förhoppningsvis lyckas jag vara lite mer produktiv då. Ska träna i alla fall, har äntligen tagit mig för att börja utnyttja Sös-gymmet som bara stått å väntat på min närvaro hela sommaren. Är lagom mör i kroppen nu efter dagens pass och gårdagens gym + löpning. Bara basketträningarna som saknas nu så är livet fulländat.

Nu ska jag lyssna på Winnerbäck innan jag åker. Min mp3 har dött, å den jag lånade av lillasyster med, så mitt liv är trist musiklöst utanför dörrarna här hemma. Måste ta tag i det, men vet inte om jag ska slå till på en värsting iPod, typ en iTouch, eller om jag ska ha en billigare slitåsläng sak eftersom jag är så dålig på att vara rädd om saker å ting i längden. Funderar, funderar...

Jag var hemma i helgen. Passade på att lifta med familjen som jag plockade upp på Arlanda på fredagskvällen, och efter 40 mil blev det ett kärt återseende med repslagarevägens inneboende! Tog med mig Frida å gick bort till Peter som bjöd på coctailparty dagen till ära. Hur trevligt som helst, å vi blev sist kvar. Som vanligt.

Det var drakbåtsfestival i stan hela helgen, så på lördag gick jag å Martin med mina kära småsyskon (som inte är så små längre...) ner och kollade på paddlingsspektaklet. Passade även på att rea-fynda lite innan jag handlade mat å gick hem å lagade middag för typ första gången på ett halvår. Frida slutade fyra, och innan hon hunnit hem hade både syster, hennes kompis Nils, Mattias och Martin bjudit in sig för middag. Riktig gourmetmat i form av spagetti bolognese, sallad å baguette, också vin såklart. Men middagar på ballis är svårslagna...

Jag och min sambo hade biljetter till Backyard Babies och Takida som spelade nästgårds, så vi lämnade folket vid åtta och gick till Folkets Park för att njuta av lite livemusik. BB inledde helt okej, men dåligt drag i publiken som till största delen (inklusive oss) satt på gräsmattan under halva konserten. Sen klev Takida på och det blev lite annan stämning, lokalband som de är och med ett folkets park uppenbarligen fyllt av takida-älskare. De ÄR ju bra live och att publiken kan alla låtarna gör ju inte saken sämre...

Efter konserten gick vi hem och möttes av Berga. Josefine, Martin å Hasse hemma hos oss. Också ringde Sara och kom förbi! Gick ner till stan, tog en vända i öltältet vid ån, men ramlade sedan bort till Oscars för en kväll på dansgolvet. Sjukt mycket folk ute!

Inledde söndan med volleyboll utanför sjukhuset klockan ett. Jag, Frida, Peter, Petter, Henrik å Patrik spelade nån slags beachvolley, men tempot var inte det högsta då samtliga varit ute kvällen innan. Kul var det i alla fall, och jag passade på att hälsa på inne på akuten också.

Blev på kvällen bjudna på middag hos mamma å pappa. Det bästa med att komma hem... Grillat med färskpotatis och annat gott. Och efterrätt i form av lingonparfait å nötrån. Mums. Promenerade sen till Matthis för filmkväll med honom å Martin, köpte smågodis på vägen å såg sen Daredevil (som jag tydligen redan sett, men det gjorde inte så mycket då jag somnade till slutet...).

Slut på helgen. Åter till Stockholm med bussen måndag morgon och in i jobbvardagen igen. Men det är kul, jag gillar att jobba och förstår inte hur jag ska fördriva två dagar nu då jag är ledig...

Pusshej

Gud vad skönt! Har precis kommit hem (som i hem till Magda och Nicke där jag för tillfället bor) efter en lång och slutkörande löprunda. Har saknat det här tillståndet man är i efteråt, tröttheten i hela kroppen och den sköna känslan av... friskhet kanske? Det blev ungefär dubbelt så långt som jag tänkt mig, då jag aldrig hittade vägen upp till bron mellan årsta å söder, utan fick ta liljeholmsbron istället, men det är väl lika bra att köra ordentligt på en gång? Var dock nära att börja gå vid tre tillfällen, men körde på hela vägen till porten, dryga milen. Nöjd!

Sitter här nu nytränad, nyduschad och nyäten och ser sex and the city med ett halvt öga. Sena jobbar kväll och Magda och Nicke är ute på middag, så jag har hela lyan för mig själv.

Hann slänga ett öga på pridetåget i lördags, men har annars jobbat mest hela helgen och veckan. Det har varit sjukt mycket på jobbet. Korridorerna fulla och man springer arslet av sig för att hinna assistera, ta prover, odlingar, hjälpa gamlingarna, osv... Nog för att jag föredrar att ha lite stressigt och mycket att göra, men jag tycker synd om de som bli liggande i timme efter timme. Synd om de verkligt sjuka vill säga, det finns ju en hel del som kunnat söka vård på annat håll än akuten, därav de långa väntetiderna...

Så jobb hela veckan, utom i måndags då jag var ledig. Tvingades dock tillbringa den dagen sjuk själv hemma på soffan i horisontalläge. Jag, som har en mage av stål, åkte på en rejäl släng av matförgiftning (ironiskt efter 4 månader i sydamerika utan märkbara problem). Är 99% säker på att boven var turkburgaren (ursäkta inkorrekt benämning) på söderhallarna som jag käkade i lördags. Den var i alla fall jättegod, så jag avskräcks inte, men blev liggandes ett drygt dygn endast sippandes egenblandad vätskeersättning av 1,5 l vatten 9 tsk socker, 1 tsk salt och lime. Yummy...

Jag har ju haft lyxen att vara med bil i veckan. Den har utnyttjats bl a till att hämta hem min nyinförskaffade cykel som jag hittat på blocket. En blå pärla från Värmdö som är min nya kärlek! Passade även på att åka och storhandla igår och i eftermiddags var jag och Sena och lämnade de sista väskorna ute i Bromma. Nästa fredag flyttar vi in!!

Imorgon landar familjen igen, och jag passar på att lifta med dem hem till Sundsvall över helgen. Måste ju ändå köra ut bilen till Arlanda, å då är jag ju nästan halvägs hemma redan... Blir kul att träffa kompisarna igen och Frida skulle fixa biljetter till Takida och Backyard Babies på lördag.

Ska sova nu, börjar sju imorgon... Najti!

Kom precis hem efter en hemsk akutenkväll, tror det slogs nått slags nytt rekord i patientantal, eller så kändes det bara så eftersom jag var i triaget och fick träffa mertalet... Ska gå å sussa snart, börjar nämligen sju både imorron och på söndag, vilket jag inte förstår hur jag ska orka med... Mornar är ju inte min grej liksom...

Imorse blev det också en tidig morgon då jag tog tåget ut till Arlanda och mötte familjen halv nio. De skulle boarda för att åka till moster i Italien, och jag såg min chans att bli med bil en vecka. Passade på att städa och flytta ur Bittans lägenhet som jag bott i ett par veckor, tog mitt pick och pack och körde bort till Magda ör några dagars våldsgästning. Förhoppningen är dock att kanske flytta in i Bromma till veckan redan, Sena bor ju också här, så det kan lätt bli lite trångt. Just nu är jag dock själv, då Magda å Nicke åkt norrut och Sena jobbar natt.

Veckan i övrigt har varit VARM! Men det är skönt att det blev lite sommar i år med. Jag har visserligen jobbat mest, men hunnit med några snabbdopp och soltimmar på bryggan neranför Sös innan eller efter jobbpassen. Har hunnit med att gå ut två kvällar den här veckan med, i måndags som sagt, och sen även onsdan då det blev jobbutgång. Bra uppslutning, varm sommarkväll, uteservering och alldeles för många glas rosévin, men det var riktigt trevligt. Avslutade kvällen på Kvarnen, där jag inte riktigt vet vad vi gjorde...

Helgen lär dock bli lugn med tanke på jobbtiderna... Nu ska jag börja gå och sova. Najti!

Jag har bokat buss! Imorron efter jobbet blir det Sundsvall igen. Framme 20.40 - möt mig please! Och sen kan det väl få fortsätta vara så varmt som det varit idag. Jag vill ligga på stranden, åka båt och göra säsongspremiär på wakeboarden.

Har inte kunnat utnyttja finvädret nånting mer än till och från jobbet idag (sprang igen, mer hosta...). Men jag var i alla fall duktig och klev upp 7 imorse för att tvätta (och snoozade mellan maskinerna...).

Ska bli skönt att komma hem igen. Hem till Frida å Tyson och vin på ballis. Mañana, mañana...

Nu ska jag packa, städa och sova. Börjar 7 imorron...

Här sitter jag å käkar snabbmakaroner och har precis sett två avsnitt av Sex and the city. Hostar som en idiot ända sen jag kom hem. Eller rättare sagt sprang hem. Första löpturen på ett par veckor, eftersom den här hostan bara vägrat ge sig. Är nu så sjukt trött på att vänta ut att den ska försvinna, att jag bestämde mig för att göra som jag brukar - träna bort den istället. Just nu känns det dock som att lungorna ska komma upp igen, men vänta bara...

Fick i måndags kväll ner Martin på hoj på besök och han åkte imorse. Det har verkligen varit jättekul! I måndags var vi på bio å såg Hancock. Jag älskar ju superhjältar, å blev inte besviken. Gick sen förbi Café 60 på vägen hem och drack te.

Gårdagen var en minst sagt effektiv dag. Klev upp efter nio och åkte bort till Magda på brunch. Hon hade bakat supergoda scones å vi åt och satt å småpratade i hennes kök tills hon var tvungen att gå till jobbet. Vi gick då vidare till söder, köpte hatt till Martin å nya glajor till båda å knäppte turistbilder. Käkade sushi- och kinabuffe på Drottninggatan och intog öl nr 1.

Gick därefter bort till Djurgården och Skansen. Kollade in akvariet med favoriterna surikater och lemurer. Och Doris-fiskarna förstås. Tog en sväng förbi alla de andra djuren, men de gömde sig rätt bra som vanligt. Nackdelen (??) med svenska djurparker - att djuren kan välja att inte visa sig. Men bra såklart. Vi såg i alla fall älgarna och kuk-sälen.

Eftersom det var tisdag så var det ju även allsång som vi bara var tvungna att stanna och se. Fördrev tiden med att käka lunch, dricka öl nr 2 och 3, äta mjukglass, kolla på pensionärerna på dansbanan, dricka vin å njuta av det superfina vädret innan Lundin klev på scenen och sändningen började klockan åtta. Gullan Bornemark, Andra generationen, Adam Tensta, Veronica Maggio å paret Harrysson underhöll och vi jobbade hårt för att komma med på bild i "Shades-on" style.

Gick strax innan det slutade för att inte konkurrera med 20 000 andra om plats på Djurgårssfärjan... Åkte till söder och hittade ett lagom sunkit hak med billig öl (nr 4-6) och fick sällskap av Magda när hon slutat, samt Oscar. Supertrevlig dag rakt igenom! Började promenera hem efter tolv nångång, men ändrade transportsätt vid Hornstull och tog bussen sista kilometrarna hem. Tror det uppskattades av fötterna...


Har nu jobbat hela kvällen på ortopedakuten. Har inte varit där nått sen jag kom tillbaka till Stockholm. Fullt upp som vanlig, men kul med alla gipsningar å sutureringar så tiden flyger iväg. Två dagars jobb kvar nu, sen åker jag hem över helgen. Längtar!

Stort grattis till lillebror som fyller 23 år idag. Hip hipp HURRA!

Puss å hej