Hej mitt vinterland...

Sitter hemma och lyssnar å skrålar till counting crows och bara bara njuter av snöfallet utanför fönstret. Jag hade nästan gett upp hoppet om en vit vinter, men hade fel som vanligt. Jag har nu avslutat första veckan av medicinkursen, den första riktiga praktiska terminen när vi äntligen ska få börja ta egna patienter. Spännande, men läskigt... Den här veckan och nästa kommer det dock fortsätta bara vara teori, men sen börjar avdelningsplaceringarna och vi får äntligen börja "på riktigt".

Har klarat mig själv nästan en hel vecka, och vardagslivet har gått tillbaka till det normala. Skola, träning, kompisar, sova själv... Konstigt ändå hur man kan vänja sig av med att vara två så snabbt. Första dygnet är hemskt, allt påminner om dig och allt lockar fram gråten. Som om något slitits ut ur mig. Men redan andra dan börjar det släppa mer och mer, man lyckas fokusera på annat och tänker inte på att du är borta på samma sätt. Sen blir det bara bättre och bättre och de sista dagarna har jag accepterat att du är långt borta, utan att ens behöva fälla några tårar... Kanske Skype har ett finger med i spelet, denna fantastiska uppfinning som gör att vi kan snacka hur mycket som helst utan att behöva bli ruinerade på köpet. Nu var det dock två dagar sedan sist, och jag börjar känna ett visst ökat behov... Eller kanske att det känns så mycket ljusare har något att göra med att vi kommer ses om bara två veckor. Bokade resa till Cervinia häromdan, och kommer åka den 5:e februari och vara nere en vecka. Ska bli sååå kul, men samtidigt känns det jättekonstigt att åka tillbaka, å lite läskigt med eftersom det inte kommer vara så som jag minns det, annat folk, mm... Och att komma som turist istället för att bo där... men du är ju där, och det är i alla fall det viktigaste, så om bara elin skulle följa med hade det ju nästan inte varit nån skillnad... Det dumma är dock att jag kommer missa en hel veckas avdelningsplacering, min andra vecka totalt, och det känns lite dumt, inte minst som man max får missa fem dagar totalt fram till september nästa år... Men, men... man får väl se till vad som är viktigast, och jag längtar något enormt!!

Veckan i övrigt har varit rätt busy. Spelade basket för första gången sedan operationen nu i måndags och torsdags, och det gick bättre än väntat. Rent funktionsmässigt i alla fall, har sjukt dålig kondis, och var kanske lite väl mjäkig i vissa matcher, men det får man kanske ta så här i början...

Var och simmade med Magda i onsdags med nedsläkt bassäng, stearinljus på kanten å klassisk musik i högtalarna. Inte så populärt att crawla, men otroligt avslappnande. Bastu på det med hårinpackning och man känner sig som en ny människa - tills vi kom ut och det ösregnade och jag var minst lika blöt når jag kom hem som direkt när jag klivit ur bassängen...

Igår blev det en liten utgång, först middag här, sen några glas vin på Grappa på St Eriksplan å därefter begav vi oss mot söder och fick massa trevliga bekantskaper på T-banan. En liten kille på 14 år som plundrade godisautomaten på sådant han inte ens tyckte om utan gav till oss (och jag gav honom pengar för besväret), en uteliggare som blev räddare i nöden då Magdas stövlars dragkedja gått sönder, och han lyckligtvis hade med sig tejp så vi kunde fixa dem halvsnyggt med ett tjockt lager tejp, en kines (hong-kong-ian?) som visade bilder på sina barn (sonen med en kines, dottern med en svenska, osv...) å bjöd på tuggummi medan han läste kinesiska... Sen var vi framme på söder å gick på Södra Bar där det var "Djungelfeber med långkalle och hans vänner" som vi drog igång dansgolvet till och dansade oss svettigast av alla...

Ikväll blir det dock hemmakväll. Har suttit å filat på min utbytesansökan under dan, letat kattvakt till nästa vecka då vi ska till Helsingfors med skolan, försökt hitta spelare till vårt basketlag, som tyvärr kommer läggas ner efter morrondagens match då vi är alldeles för få och sen varit ute å sprungit, tränat styrka hemma, tagit ett långt bad, lagat god middag å sett på film. Tänk vad mycket man kan hinna med på en dag, å klockan är inte ens nio... Ska poppa mig lite popcorn och se ett avsnitt av Grey's anatomy som precis blev färdigt...

Hugs!

Kommentarer
Postat av: Elin

Skulle grymt gärna följa med om jag hade pengar och tid! Ti spaco culo (eller hur det nu skrivs) som åker ned utan mig!!! :-)

2007-01-21 @ 01:21:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback