Maj har nästan tagit slut och tiden rasar iväg som aldrig tidigare. Om vintern var helt fantastisk så har senaste veckans sommarväder varit minst lika bra. Är det så här det kommer se ut i framtiden så ska jag inte klaga... Det kändes som det bara tog några dagar så hade alla träd slagit ut, vårblommorna knoppades och snart stod även midsommarblomsterna i full blom. Temperaturen har legat över 20 grader och folk flockas utomhus, kortbenta och likbleka, glassätande och picknickande i alla parker och humöret har stigit flera grader var man än vänder sig. Underbara sommartid!

Jag var med Sofie och premiärklättrade utomhus på Vårdbergets klippor för ett par veckor sedan. Fantastiskt kul, men skakigt. Konstigt det där, att det ska vara sån skillnad i känsla med ett berg istället för klätterväggarna inomhus, men det blir så mycket mer. Att få vara ute med sol och vind och havsutsikt, känna stenblocken och klippor och leta naturens vägar upp istället för grepp som placerats med tanke bakom. En annan typ av utmaning och mer "på riktigt", även om jag inte är lika hard core som Sofie som faktiskt traddade leden upp, utan lät mig toppsäkras.



Förra helgen var det Kristi Himmelsfärd och därmed fyra dagars ledighet. Vi hade sedan länge planerat att ta ut vår nyinköpta pärla till kajak på premiärtur i skärgården, men det såg mörkt ut när vi i början av veckan inte kunde få besked om leveransdatum. Planerna fick korrigeras lite, men vi fick låna en likadan kajak som den vi köpt från försäljarna i Uppsala. Rutten flyttades från tänkta St Anna söder om Sthlm, till utgångspunkten Kappelskär utanför Norrtälje och sent på onsdagskvällen hade vi äntligen kommit fram, handlat förnödenheter för fyra dagar, lyckats få ner allt i kajaken och kunde börja paddla. Första natten blev på första bästa ö då det börjat mörkna, men dagarna därpå tillbringades ute i ytterskärgården med kryssande runt bland alla vackra kobbar och skär i lagom paddeltakt. En perfekt första uppvärmning inför sommarens stora paddeläventyr i Lofoten. Mer om paddelturen och bilder hamnar snart på vår andra blogg - http://frilufsarna.blogg.se.




Vad gäller skolan så har sista kursen på hela utbildningen avklarats till hälften och det är mindre än två veckor kvar till examen! Den 4:e juni får vi skaka rektorns hand och säga tack och hej för att därefter betraktas som färdigutildade läkare. Galet och underbart skönt. Ser verkligen framemot att äntligen få vara färdig och börja jobba på riktigt! Under juli och augusti väntar vik på akuten i Sundsvall, precis som förra sommaren. Kanske det bästa sommarjobbet man kan ha, även om sjukhuset är inne i en kris och jag är rädd att många underbara personer inte kommer finnas kvar.

En annan skillnad är ju att i år handlar det inte bara om att åka hem över sommaren för att sommarvik, utan vi ska faktiskt packa ihop vår lägenhet härnere och flytta upp. Det känns lite overkligt att gå och bli sundsvallsbo igen efter sex och ett halv år i Stockholm, men samtidigt ska det bli skönt med den lilla (mellanstora) stadens fördelar. Bara att slippa dessa avstånd så fort man ska nånstans, att bara vara tio minuter från i stort sett vad som helst och att ha alla gamla vänner och familj inom räckhåll. Ännu har vi inte spikat boendet, men det ser hyfsat ljust ut med tre alternativ, så förhoppningsvis slipper vi vara bostadslösa alltför länge. Visst kommer jag sakna Stockholm, och framförallt folket vi lämnar bakom oss, men de finns ju kvar och ligger faktiskt bara dryga 3 timmar bort.

Till hösten sen kommer nästa livsomställning och det största vuxenpoänget av alla - när vi får välkomna vår lilla knodd till världen. Parveln, som går under namnet Jumjum, beräknas dimpa ner 10:e september och är efterlängtad som få! Helt fantastiskt ska det bli och en stor anledning till att det blev just Sundsvall för oss till slut. 

På återseende / Carro

En härlig onsdagseftermiddag i april bestämde vi oss för att packa väskorna och ta ledigt från skolan för att ge oss ut på en impuls vandring längs sörmlandsleden som börjar precis utanför vår lägenhet i Nackareservatet.

Innan allt var framplockat, maten inköpt och väskorna packade så var klockan sju, men solen sken och humöret var på topp och vi begav oss av ut till skogs.

Det blev några timmars vandring på onsdagskvällen, heldagsvandring på torsdan och ett par timmar till på fredag morgon innan vi var tvungna att haffa bussen tillbaka in till stan. Då hade vi nått Tyresta nationalpark och avverkat dryga 4 mils till fots.

Det finns inget bättre än att få komma ut i naturen såhär. Vardagslyx i toppklass. Härligt att få krypa in i tältet om nätterna, trots tunna liggunderlag, närmare nollgradigt och bitvis kalla tår. Men det är härligt att ligga och lyssna på fågellivet utanför, väckas av nyfikna rådjur utanför tältduken och att sen kliva upp i morgondiset, ta med sig sovsäcken och dunjackan ut och äta havregrynsgröt med blåbärssoppa utanför tältet i soluppgången.

Sen att gå i denna underbar natur med spegelblanka sjöar, forsande bäckar, mossig urskog och kvittrande fågelliv, det är som att allt annat bara glöms bort och man kan verkligen leva i nuet. Maten smakar aldrig så bra som lagad över trangiakök, oavsett om korven blir svart utanpå och kall i mitten (inte för att våra brukar vara det...). Det är helhetskänslan som gör det. Trötta ben och fötter mot slutet av dan, och att bara få ta av sig skorna, lägga sig på marken och läsa en bra bok eller sova middag under bar himmel... Det är livet!

Sen har vi har startat en friluftsblogg för just sånna här aktiviteter! Den hittas på frilufsarna.blogg.se.