Jag har bokat buss! Imorron efter jobbet blir det Sundsvall igen. Framme 20.40 - möt mig please! Och sen kan det väl få fortsätta vara så varmt som det varit idag. Jag vill ligga på stranden, åka båt och göra säsongspremiär på wakeboarden.

Har inte kunnat utnyttja finvädret nånting mer än till och från jobbet idag (sprang igen, mer hosta...). Men jag var i alla fall duktig och klev upp 7 imorse för att tvätta (och snoozade mellan maskinerna...).

Ska bli skönt att komma hem igen. Hem till Frida å Tyson och vin på ballis. Mañana, mañana...

Nu ska jag packa, städa och sova. Börjar 7 imorron...

Här sitter jag å käkar snabbmakaroner och har precis sett två avsnitt av Sex and the city. Hostar som en idiot ända sen jag kom hem. Eller rättare sagt sprang hem. Första löpturen på ett par veckor, eftersom den här hostan bara vägrat ge sig. Är nu så sjukt trött på att vänta ut att den ska försvinna, att jag bestämde mig för att göra som jag brukar - träna bort den istället. Just nu känns det dock som att lungorna ska komma upp igen, men vänta bara...

Fick i måndags kväll ner Martin på hoj på besök och han åkte imorse. Det har verkligen varit jättekul! I måndags var vi på bio å såg Hancock. Jag älskar ju superhjältar, å blev inte besviken. Gick sen förbi Café 60 på vägen hem och drack te.

Gårdagen var en minst sagt effektiv dag. Klev upp efter nio och åkte bort till Magda på brunch. Hon hade bakat supergoda scones å vi åt och satt å småpratade i hennes kök tills hon var tvungen att gå till jobbet. Vi gick då vidare till söder, köpte hatt till Martin å nya glajor till båda å knäppte turistbilder. Käkade sushi- och kinabuffe på Drottninggatan och intog öl nr 1.

Gick därefter bort till Djurgården och Skansen. Kollade in akvariet med favoriterna surikater och lemurer. Och Doris-fiskarna förstås. Tog en sväng förbi alla de andra djuren, men de gömde sig rätt bra som vanligt. Nackdelen (??) med svenska djurparker - att djuren kan välja att inte visa sig. Men bra såklart. Vi såg i alla fall älgarna och kuk-sälen.

Eftersom det var tisdag så var det ju även allsång som vi bara var tvungna att stanna och se. Fördrev tiden med att käka lunch, dricka öl nr 2 och 3, äta mjukglass, kolla på pensionärerna på dansbanan, dricka vin å njuta av det superfina vädret innan Lundin klev på scenen och sändningen började klockan åtta. Gullan Bornemark, Andra generationen, Adam Tensta, Veronica Maggio å paret Harrysson underhöll och vi jobbade hårt för att komma med på bild i "Shades-on" style.

Gick strax innan det slutade för att inte konkurrera med 20 000 andra om plats på Djurgårssfärjan... Åkte till söder och hittade ett lagom sunkit hak med billig öl (nr 4-6) och fick sällskap av Magda när hon slutat, samt Oscar. Supertrevlig dag rakt igenom! Började promenera hem efter tolv nångång, men ändrade transportsätt vid Hornstull och tog bussen sista kilometrarna hem. Tror det uppskattades av fötterna...


Har nu jobbat hela kvällen på ortopedakuten. Har inte varit där nått sen jag kom tillbaka till Stockholm. Fullt upp som vanlig, men kul med alla gipsningar å sutureringar så tiden flyger iväg. Två dagars jobb kvar nu, sen åker jag hem över helgen. Längtar!

Stort grattis till lillebror som fyller 23 år idag. Hip hipp HURRA!

Puss å hej

Jag gjorde det igen.
Alldeles nyss.
Jag sa det där man aldrig får säga.
Jag skrev det till dig.
Det outhärdligt, hänslynslöst, förbjudna.

Jag sa att
jag saknat dig.
Jag sa att
jag tänkt på dig. 
Jag sa
jag saknar dig.

Fuck.

Ännu en jobbhelg avklarad, men man hinner med rätt mycket trots jobb lördag-söndag. Det är nästan så det är skönt att vara på jobbet så man känner att man uträttar nånting vettigt om dagarna. Igår tog jag en efterlängtad sovmorron efter utekvällen med Magda. Tog sen en långpromenad innan jobbet och tillbringade kvällen på medicin. Inte så apmycket att göra som det brukar, men det räcker och blir över i alla fall.

Hörde sen när jag slutade av mig till Jonathan som skulle vara ute. Det slutade med att jag mötte upp honom, Svensk, Brandt, mfl på Trädgården på Kungsholmen, drack ett par öl å snackade lite skit. Trevligt att träffa dem igen, och perfekt med gångavstånd "hem".

Kom hem runt två, och började nio idag så strax innan åtta var jag ute traskandes över västerbron igen med ett ovälkommet skavsår. Har varit i triaget hela dan, vilket var riktigt slitsamt för skallen så det var skönt när jag äntligen fick gå hem där runt 17-tiden. Traskade bron åt andra hållet och till Vanadisplan där det var utlovat basket. Massa folk (bara killar såklart... Finns inga tjejer som spelar basket i den här stan??) på plan, några av grabbarna från KI, men även en hel bunt nya ansikten. Spelade 4-4 helplan i en och en halv timme innan det fick vara nog. Fruktansvärt ont i skavsårshälen och det kändes att det var ett tag sen man spelade, men askul som alltid! Är dock otroligt irriterad över min hosta som bara vägrar försvinna. Jag brukar ju aldrig vara förkyld mer än max 3 dagar...

Har nu sett söndagsfilm, en såndär tjejjig sak (27 dresses) och alldeles lagom mood-ig. Har snackat med mamma å pappa på telefon och bestämt mig för att åka hem nästa helg, jäääj! Och då kommer lillasyster hem från Staterna med, ska bli så kul att se henne!

Nä, nu måste jag sova, börjar pisstidigt imorron klockan sju. Döden!

Min lediga fredag! Vaknade tio först, men kände mig inte alls utvilad så jag sov ända till halv tolv. Lyxigt. Tog sen en riktig långpromenad från St Eriksplan, genom stan och ut och runt Djurgårn och tillbaka. Ganska mör i benen därefter och var tvungen att stanna och käka sushi på vägen...

Efter en snabbisdusch och ombyte, åkte jag tillbaka till Djurgårn för att möta Nicke "Under Eken". Parkteatern har gratiskonserter hela sommaren och denna veckas tema är singersongwriter ute på djurgårn. På scen stod först the Aristocrats, ett NY-band med countryinfluerad jazzliknande musik och sen kvällens höjdpunkt - Lars Demian. Magda kom och joinade oss efter hon slutat kl 18 och vi hade picnic till Demians klockrena texter som nästan får en att sätta i halsen ibland...

Tog båten till slussen och hängde sen resten av kvällen på Södra teatern, drack ett par caipirinhas och dansade loss på dansgolvet bland den härliga blandningen människor som alltid är där.

T-banan hem och nu ska jag sussa. Förvånandsvärt trött med tanke på min mega sovmorron imorse. Men jag börjar 14 imorron, så det blir ännu en sleep in. Skööönt!

---

Träning: +3h promenad.
Kost: Yogurt m pumpakärnor å linfrön. Morotsjuice. Sushi. Baguette med salami, brie tomat och sallad, nätmelon, serranoskinka, sharonfrukt, vindruvor, physialis, 2 chokladbitar, 1 mellanöl, 3 glas rödvin, 2 caipirinhas

Började alldeles hiskiligt tidigt idag. Klockan sju! Tog faktiskt bussen till jobbet istället för att gå och tjänade säkert 40 minuter i snooze-tid. Rätt lugn dag på kardiologen, åtminstone första halvan. Pratade sen med schemaansvarige och fick ledigt sista helgen i augusti, så nu kommer jag hem ons-sön 27-31/8!! Längtar...

Gick hem från jobbet och blev överraskad av världens störtskur. Passande nog hade jag hunnit ända till Fridhemsplan så det blev ett tvångsstopp med införskaffning av vardagslyxgrejer som scrubbhandskar, duschcreme, nya underkläder, mm. Gick även på supermercadon för att fylla kylen som jag inte haft tid med sen jag kom ner, så nu kan jag börja äta ordentligt igen.

Jag har under veckan försökt få tag i folk för att spela basket igen, men inte lyckats så jättebra med att få besked från alla. Jag gick hursomhelst bort till vanadisplan vid 18-tiden, men planen var livsfarligt hal tack vare regnet som kommit under dan i kombination med underlaget som är nått slags gummi, så det blev lugnt. Hampus och Mili kom dit och vi körde skottävling ett tag (som jag vann förståss....) och spelade sen 3-3 mot några asiater som dykt upp. Väldigt lugnt dock, och det kanske var lika bra då mina lungor envisas med att hosta. Please stop! Kul att lira igen i alla fall, mer sånt!

Har nu sett de dubbla avsnitten av SATC som de visar varje kväll, och ska snart sussa. Fast jag är LEDIG imorgon. Weeeiii!

Efter ungefär en och en halv timmes sömn ringde väckarklockan halv sex imorse och Frida skjutsade mig till tåget. Sov stenhårt de dryga tre timmarna det tar att nå Stockholm och haffade sen tunnelbanan till St Eriksplan och mitt tillfälliga boende. Sov lite till innan jag började knata till Sös och första dan på sommarjobb nr2.

Fick vara på triaget hela kvällen, vilket är rätt kul ibland, men mycket att göra. Var dock en ovanligt lugn kväll, så det var skönt med en liten mjukstart. Imorgon blir det värre, är placerad på "se och behandla" vilket innebär att jag är själv och det kanske jag inte riktigt kommer ihåg rutinerna för... Det visar sig.

Promenerade hem efter jobbet och smet in på kvällsöppna Ica Nära för att i alla fall få en fil i kylen tills imorron. Sitter nu å ser Sex and the City å snackar med Frida på MSN. Miss my sambo...

Ååå, nu ringde Martin. Vi ska ut å åka motorcykel :)  Packapackapackapacka snabbt!

... sitter mitt bland alla väskor, kläder, skor, prylar och förstår inte hur jag ska orka ta tag i allt. Orkar inte, vill inte. Kan jag inte bara få slippa flytta igen??

Gick sista jobbpasset igår på kirurgsidan. Många sårskador och tre trafikolyckor gjorde att tiden bara flög iväg. Trist att sluta, trivs ju så bra med alla! Imorgon börjar jag på Sös, kvällspass. Förhoppningsvis jobbar Magda också, för jag kommer knappt ihåg några rutiner eller hur det ser ut. Borde dock komma tillbaka när man väl är på plats...

Efter jobbet igår hade Frida dukat till filmbord med både mat och popcorn och Borat på skärmen för att få upp stämningen lite. Martin var också här och vi avslutade kvällen lagom seriöst med jackass. Kom till säng i hyfsad tid ändå...

Måste boka biljett, men det får nog bli till att åka tidigt imorgonbitti så kanske jag hinner säga hej till moster och kusiner som kommer och hälsar på från Italien idag! Måste vara ett år sen jag såg dem sist, så det ska bli skoj i alla fall.

Åter till packningshelvetet. Tyck synd om mig...

Att det ska vara så svårt att stänga av datorn, släcka lampan och SOVA! Har ägnat åtskilliga timmar åt att göra absolut ingenting, så totalt värdelöst... Jag som borde ha sömnbrist sen igår och ska börja jobba om sisådär fem timmar, men det liksom som går inte...

Många tankar i skallen. Två dagar kvar i stan. Säga hej då...

Samma visa förstås. Han. Den. Det. Du. DU. DU! Du som inte skulle bli nått... Kaxig och dryg och med uppvisande av precis så mycket av det för mig destruktiva beteendet som gör att jag trillar dit direkt och intresselampan tänds i ögonen. Jag går självklart in i matchen med attityd och vinnarskalle, och inbillar mig att jag absolut kan hålla mig känslomässigt neutral och ta det för det spel det är. Men...?

Trots all intalning om att jag den här gången inte kommer ha några som helst problem med någon som bara är tillfällig, så går det kanske ett par dagar innan jag är där igen och river upp hela känsloregistret bit för bit för nån som jag ändå vet bara är för nu. Och kanske är det just därför, att jag inte har nått att förlora som jag anstränger mig så för att förstöra för mig själv... Jag har intagit försvarsställning genom att inte ta reda på något om honom, den, det, dig som skulle kunna tala i hans, dens, dets, din favör och därmed öka intresset. Nej, istället har konversationerna lagts på en sådan basic-nivå som det bara gått, eller helt enkelt bara uteblivit till förmån för annat. Vissa fakta har ju slunkit igenom mitt filter, och självklart är det bara sånt som skulle hamna på plus-sidan på min lista över måsten hos en blivande något, vilket tacklas genom att jag håller för öronen, blundar och tänker på nått annat. Så nu inser jag ju att förutom att jag inte lyckades hålla mig ifrån känsloträsket tröttsamma bergochdalbana så vet jag dessutom bara ytterst lite om han, den, det, du som knuffat i mig och lyckats rubba mina välavgränsade cirklar.

Två dagar till, sen tvingas jag in i ensamheten med förnekelsen och glömskans underbara fas... Deal with it!

Varför skulle det ha varit nån skillnad den här gången? Vad inbillade jag mig egentligen? Att man aldrig lär sig... Sista helgen i Sundsvall har kommit, och återigen kommer ett känslomässigt mörker svepande över mig som en kvävande dimma. Jag vill inte åka, jag vill inte ändra nått, jag vill inte att tiden ska fortsätta rulla. NU är ju allt bra igen. NU trivs jag. NU har jag ett liv.

På måndag måste jag tillbaka till Stockholm och det dröjer en hel månad innan jag får flytta in i det som ska bli mitt. Nu kommer jag ner till en ensam och tom lägenhet som inte är min. Tvingas bo själv som jag avskyr och jag har ingen koll på vilka som är kvar i stan. Jag är dessutom schemalagd för jobb mest hela tiden, men det kanske är lika bra att hålla sig sysselsatt. Bara jag slipper vara ensam.

Bara tanken på att (jag vet inte för vilken gång i ordningen) packa mina saker och släpa med väskor från dörr till dörr får den där jobbiga klumpen i halsen att växa och jag vill bara säga STOPP. Låt mig vara här och nu istället. Slippa tänka, slippa planera, slippa ändra nånting! Jag trivs ju...

Jag ignorerar. Blundar. Har allt lika utspritt som när jag kom hem. Över hela Fridas lägenhet. Hos mamma och pappa. Och jag orkar inte gå igenom allt igen, välja, kassera, packa, organisera. Det blir så definitivt slut då. Orkar inte ta tag i vad jag ska göra med allt som jag inte kan få med mig eller sånt som jag måste skaffa nytt. Jag har ju klarat mig så bra på så lite grejer senaste året, att det nästan känns löjligt att fylla sitt liv med sina gamla saker bara för att...

Men framförallt så vill jag inte lämna människorna här. Mina vänner. Mitt liv. Vare sig det handlar om jobbfolket, alla nya bekanstskaper eller det gamla gänget så är det så underbart att vara med dem där man har sin plats och dem man trivs med. Där man redan sållat ut dem som man passar ihop med, och inte behöver lägga energi på att vara social med alla...


Jag vet att om en vecka när jag träffat alla därnere igen, så kommer jag ha anpassat mig, men just nu känns det bara så jobbigt att ändra nått överhuvudtaget...

Tre dagar avklarade, en kvar... Sista gatufest dan. Jag var ju ledig i torsdags, mer än välbehövligt efter några riktigt tunga dagar. Jag åkte med mamma och Fredde till stugan, kanske den finaste dan hittills den här sommaren. Låg på klipporna, solade, sov, badade i havet å åt matsäck. Underbart! Väl hemma gick jag en runda bland allt sommarfolk på stan, köpte mig lite smått och gott i klädväg och gick sen hem med Frida när hon slutade.

Kvällen började sen i busbacken i finvädret. Det var vi och fjortisarna, och i sann nostalgianda hade vi med oss fulgrogg i pantflaska - allt för att smälta in. Blev ett rätt stort gäng med och det luktade verkligen sommar! Jag, Frida och Sara gick förbi hemma en sväng och körde abstrakt dans i köket i typ en halvtimme innan vi kom ner på stan framåt kvällen. Såg lite Millencollin, lite Uggla, men framförallt var det ju tälten som lockade. Tryckande stämning i Oscarstältet med Smalare än Thord på scen. Jag höll mig ändå rätt städad med tanke på att jag skulle jobba dan därpå, men somnade ändå inte förrän framåt fem....

Tung morgon sen på fredagen och tung dag på jobbet. Inte det minsta bakis, men desto tröttare i huvudet. Klarade mig dock igenom dan riktigt bra, det gör man ju alltid när det gäller... Slutade vid sex och åkte hem för att snabbt svida om då vi bjudit hem massa folk utan en aning om vilka som skulle komma förbi. Jag som borde varit död, gick in i nån slags andra andning och var onaturligt pigg hela kvällen.

Folksamlingen hemma blev minst sagt brokig, men underbart härlig. Jag, Frida och Sara såklart, och sen typ 20 grabbar med allt från gymnasiefolk och gamla granloholmare, till deras lumparkompisar och en ryss (eller lett?) som varken snackade engelska eller svenska, men roade oss rätt bra ändå. Så skön mix av människor. Lättsamma och inga krusiduller.

Gick ner till stan framåt elvatiden, med ett stopp i rondellen där jag och Sara körde alla paradnumren (äggställning, ischiasmannen, robotar...) i väntan på att resten av gänget skulle kommai kapp. Såg the Ark på stora scenen. Och Ola Salo, man kan ju inte annat än älska honom. Hängde i Oscarstältet resten av kvällen som var fullt av gamla kändisar och nytt trevligt folk. Fantastiskt bra kväll som slutade med efterfest hemma hos oss.

Återigen. Borde vara aptrött idag, men känner mig oförskämt pigg. Har varit å kollat på folk på stan och ska nu slöa i soffan ett tag innan vi laddar om för sista kvällen...

Måndag och tisdag blev det jobb till 01, och med min dåliga självdisciplin när det gäller att gå och lägga mig, kom jag inte i säng före halv tre nån av dagarna. Har sovit dåligt dessutom på nätterna. Är det inte Tyson som jagar mina tår så är det ljuset ute som helt förstör min mat-och sovklocka eller för många tankar som flyger omkring i skallen.

Har detta till trots haft en aktiv eftermiddag som började med middag med mamma, pappa och farmor på Stadshuset. Sen en tur hem, och några timmars struntprat ute på ballis innan vi ramlade ner på gatufesten. Strosade runt och kollade på folk, och både jag och Frida förundrades över vad många fina svenska killar det finns - kanske det enda som saknats i sydamerika. Slutade kvällen i Oscarstältet där vi dansade (läs: skuttade) och sjöng (läs: skrek) till Smalare än Tord. Alldeles lagom kväll och en bra mjukstart inför kommande tre dagar. Känner mig nu faktiskt inte så speciellt trött, men grusig i ögonen.

Dagen på jobbet har varit allt annat än bra. Enormt mycket att göra och man känner sig så hjälplös ibland. När gamla människor som egentligen borde gå rätt fort att handlägga får vänta alldeles på tok för länge. Det känns inte mänskligt. Var felet ligger är oklart. Kanske är det en blandning av ett överbelagt sjukhus, lokaler som är för små kapacitetsmässigt, för lite personal och för många "för friska" patienter som tar upp onödig tid... Men jag vet inte.

Hade en konstig känsla när jag slutade idag. Som om huvudet var alldeles tomt och för första gången nånsin kände jag gråten i halsen pga jobbet... På väg hem nerför backen rann tårarna. Skyllde på vinden... Jag brukar faktiskt inte beröras på det sättet, så jag blev förvånad över min reaktion. Det var egentligen inget särskilt som utlöste det, bara känslan av att vara otillräcklig. Det och en kombination av trötthet...

Imorgon är jag ledig, och det ska bli så skönt! Första gången jag känner att jag verkligen behöver det. Vi ska ut till stugan på dan, och sen börjar väl den riktiga gatufesten på kvällen. Fast jag jobbar fredag...

Nu blir det sova. Gonatt!

Har ägnat förmiddan åt att byta design - ett typiskt tecken på att jag har för lite att göra...

Men nu ska jag träna å sen jobba. Ciao!