Naagra dagar sen senaste updaten och saaledes mycket att skriva. Ber om ursaekt och oeverseende med att foeljande inlaegg aer i mastigaste laget och delar upp nedanstaaende text i lite rubriker, saa kanske det blir lite laettare att faa en oeversikt :)

HANOI
Foer alla oroliga kan jag boerja med att tala om att mitt VISA-kort mycket riktigt gick att aaterfaa paa banken dagen daerpaa. Puh!

Vaar sightseeingdag boerjade i vanlig ordning med uppstigning klockan fem foer promenad runt sjoen i en dryg timme. Detta tillsammans med alla morgonpigga vietnameser som aldrig upphoer att fascinera oss med sina gympaoevningar - det straecks och boejs och klappas och gud vet vad. Gammal som ung, man som kvinna.

Efter uppfraeschning och frukost klaedde vi upp oss i vaara foer dagen infoerskaffade vietnames-hattar modell uppochnedvaend kon (allt foer att smaelta in) och begav oss ut foer att insupa stan.

Traengdes med folket i old town bland foersaeljare och en aldrig sinande trafik och laerde oss snabbt hur man korsar gatan - antingen haenger man paa en local, eller saa gaeller det att gaa laangsamt laangsamt raett ut i trafiken och lita paa att alla motorcyklar vaejer, vilket de i regel goer. Regel nummer ett aer att inte goera naagra snabba roerelser, aeven om det aer frestande.

Foersta stoppet blev Ho Chi Minh-mausoleumet, en stor koloss med den roeda vietnamesiska flaggan vajandes oeverallt. Vi ansaags foer oanstaendigt klaedda i vaara linnen (trots hattarna) foer att slaeppas in i sjaelva komplexet daer man kan besoeka hans hus, museum, mm. Men lika glada foer det fortsatte vi faerden med planen att aatervaenda med t-shirts.

Drack vietnamesiskt kaffe paa en bar och blev bjudna paa mystiska baer av aegarinnan som gjorde sitt baesta att kommunicera med oss. Delade saaklart med oss av vaara visitkort som hittills fallit i gloemska, och vi vaentar med spaenning paa foersta mailet!

Strosade runt massor och insoep atmosfaeren, vilket kanske aer det jag uppskattar mest med stadssightseeing - hellre det fraemfoer museumbesoek och monument. Blev staendigt fraagade om vi ville aaka sk cyclo - en cykel daer man skjutsas runt i saeten framtill. Vi tackade artigt nej, men var naera att aaka med han som daa besviket tillade "but I'm safe..."

Promenerade vidare och kaekade lunch paa gatukoek. Eller raettare sagt typ hemma hos naan. Paa mini-smaa plaststolar placerade ute paa gatan. Vi gjorde det laett foer oss och tog samma som bordsgrannen, vilket resulterade i naan slags ris och groent och okaent koett. Hoppas det inte var hund.

En turist-visit blev det sen paa "Hanoi Hilton" ett gammal faengelse sen franska ockupationen daer de displayade hemska tortyrredskap, guiljotinen och de smaa cellerna. Faengelset anvaendes aeven under vietnamkriger foer tillfaangatagna amerikanska piloter, dock under mer humana omstaendigheter (sa iaf den naagot partiska propagandavideon som gick paa repeat).

Hittade in paa en supermarket och koepte med oss konstiga aetbara saker i paasar som vi tog med ut i en park foer picnic. Fick haer saellskap av gubbarna paa ljugarbaenken och en vietnamesisk tjej som ville traena paa sin engelska. Dagens andra visitkort laemnat. Check.

Summa sumarum saa kaenns Hanoi riktigt trevligt och inte saa stort. Mycket liv och roerelse, men aldrig hotfull eller osaeker, foerutom moejligen trafiken...


HALONG BAY
Uppe innan tuppen foer 45 minuters loepning innan utcheckning och dagens tripp mot Halong Bay, som aer ett av maastena i Vietnam - vaerldsarvslistad som den aer. Det aer en bukt med 2-3000 sandstensoaer i olika storlekar och formationer och saaledes en helt fantastisk naturupplevelse.

Vi aakte buss med ett gaeng andra turister fraan Hanoi till Halong city daer vaar baat foer det kommande dygnet vaentade paa oss. En vacker traebaat med sovhytter, matsal och soldaeck, allt i moerkt polerat trae. Vi var nio turister, vaar soeta guide och besaettning ombord.

Boerjade med lunch ombord samtidigt som vi tuffade ut fraan hamnen tillsammans med ett hundratals andra baatar som snabbt skingrades snabbt bland oerna. Ganska snabbt var det dags foer foersta stoppet vid tvaa enorma grottor med flashiga neonbelysningar och alldeles foer turisthetsigt foer min smak. Visst var de coola, men tacka vet jag smaa, moerka fladdermoessgrottor i Laos ?

Lugnet infann sig sen snabbt naer vi slog oss ner paa daeck, sakta kryssandes fram mellan klippor och den efterlaengtade sjoebrisen som haaller temperaturen paa en behaglig nivaa. Mycket tid foer eftertanke och livsfilosofi, och jag saknade med ens D daerhemma i Sverige.

Kom saa smaaningom in i ett litet samhaelle paa havet som liknade flytande kolonilotter. Fick kliva av baaten och paddla runt paa egen hand naan timme i kajaker. Eller ja, kajak och kajak, de var ett under att de floet oeverhuvudtaget. Haeftigt att komma naera bergsvaeggarna och in i smaagrottorna dock.

Slutade dan med att hoppa fraan baattaket foer ett uppfriskande dopp (efter att alla braennmaneter skraemts ivaeg av naan annan...), aat god mat och somnade ovaggade.

CAT BA ISLAND
Efter ett snabbt baatbyte och frukost steg vi iland paa den stoersta och befolkade oen Cat Ba Island. Boerjade med en tur till nationalparken foer en snabb hajk uppfoer ett berg. Inte riktigt i vaar smak haer heller daa det var fullt med andra turister som skulle samma vaeg, men vi tog ledningen i vaar klunga och spurtade ifraan alla bakfulla backpackers in i djungeln saa vi fick gaa foer oss sjaelva.

Ca 40 minuters promenad uppfoer paa branta, leriga stigar daer myggmedlet kom vael till anvandning. Uppe paa toppen stod ett hoegt, rostigt torn som man paa egen risk kunde klaettra upp i. Skraltiga trappor - eller bjaelkar ska jag kanske saega - som tog en 30 meter upp. I sista avsatsen saknades samtliga bjaelkar och bara ett stort haal gapade mot marken nedanfoer. Aldrig att naatt liknande skulle faatt staa kvar i Sverige. Men utsikten var hisnande.

Aakte sen vidare till Cat Ba Town foer lunch och incheckning paa i vaara oegon lyxhotell. Med badkar! Och AC!

Hoppade paa naesta baat paa eftermiddan foer en tur till Monkey Island. Tyvaerr kom vi under apornas eftermiddagslur, som skulle vara fram till klockan fem, saa vi passade paa att njuta av den vita sandstranden och ta ett efterlaengtat dopp i havet istaellet innan vi aakte aploesa tillbaka till Cat Ba.

Vi bestaemde oss foer att inte aaka med turen tillbaka till Hanoi, utan stanna ett par dagar paa Cat Ba istaellet. Vi hittade oss ett hotell vid vattnet foer ynka 6 dollar natten. 8 dollar om vi ville ha AC, vilket vi ansaag oss ha raad med.

CAT BA - DAG ETT
Jag aelskar vaara morgonrutiner sen vi kom hit. Uppstigning samtliga mornar klockan fem foer 45-60 minuters loepning laengs vattnet (eller var vi nu aer). Haer var det fantastiskt vackert att springa laengs klipporna i soluppgaangen och en behaglig temperatur daer det flaektar. Och som Frida saa klokt paapekade - det aer lika maanga timmar mellan kl 5-10 som mellan 10-15, vilket goer att vi naestan faar tvaa dagar/dygn att hitt paa grejer under. Effektiva? Javisst.

Foersta dan paa Cat Ba hyrde vi cyklar, vilket inte var det laettaste. Tandemcyklar fanns oeverallt, men med sadelhoejd foer dvaergar (eller asiater?) och troegcyklade som bara den. Ramlade slutligen paa en mountainbike som vi gjorde anspraak paa, och killen som hyrde ut den sprang paa foerfraagan ivaeg efter en till, foermodligen hans egen.

Vaexlarna funkade typ inte alls, bara 2-3 st varav inga hoega vaexlar och cyklarna gnisslade haerligt, men bromsarna funkade och vi var glada oever att vi hittat naagra oeverhuvudtaget. Cykel aer aendaa det optimala saettet att uppleva nya platser paa. Alla andra hyrde sina vespor, men varfoer goera som maengden... Jag tror vi fick baade sett och upplevt mer, foer att inte tala om frihetskaenslan!

Koepte matsaeck och trampade (med betoning paa trampade - benen fick gaa som trumpinnar, och vi fnissade efter varje nerfoersbacke naer man kunde boerja trampa igen. Saag inte riktigt kloka ut) paa ut ur byn laengs slingriga vaegar som foer det mesta klaettrade laengs vattnet. Branta uppfoersbackar varvat med laanga nerfoersbackar (tack foer att bromsarna funkade!). Naturen var enastaaende, maanga klippor och stup, lite djungelpassager, ris- och fiskodlingar och vi moette saavael vattenbufflar som kossor som getter. Blir mest fascinerad oever faergkontrasterna, den staalblaa himlen, den groena vaextligheten, de graaa klipporna och glittrande vattnet. Skoenhet.

Efter ca 20 avverkade kilometer fick jag punktering paa min cykel av en stor fet spik som naan laemnat paa vaegen. Surt. Men vi som verkar vara foedda med tur hade vid tillfaellet saellskap av tvaa smaa vietnamesiska killar paa typ 14 aar som tyckte det var jaettekul att cykla med oss. De kunde visserligen ingen engelska (mer aen "what's your name"), men visade med gester att vi skulle fortsaetta framaat. Efter kanske en kvarts promenad var vi framme i naesta by, daer de tydligen bodde.

En av grabbarna skickade sin lillebror efter verktygslaadan (vaelutrustad saadan) och de tvaa tog tag i min punktering. Efter 20 minuter var haalet hittat, lagat och daecket pumpat foer oss att fortsaetta. Vi tackade saa hemskt mycket och gav honom 15 kronor foer besvaeret, foer vilka han blev oeverlycklig.

Efter ytterligare naagra 15 kilometer hade vi naatt oens aende och dessutom cyklat in i ett rejaelt monsunregn, saa vi vaende paa hojjarna och boerjade vaegen tillbaka igen. Vi var raett moera naer vi rullade in i Cat Ba ett par timmar senare, saa vi laemnade tillbaka vaara halvkassa cyklar, kaekade lunch och promenerade till stranden daer vi vaelfoertjaent spenderade eftermiddan.

DAG 2
Den sedvanliga morgonloepningen aatfoeljdes av en foermiddag paa beachen och naagra tankar aat Tysons haall som fyllde tre aar (!), innan vi klockan tolv steg in paa Slo Pony som anordnar klaetterturer paa oen. Vi hade bokat in oss foer en halvdags klaettring och traeffade daer Mel fraan Australien som skulle instruera och saekra oss under dan.

Vi blev foersedda med hjaelmar och satta bakpaa tvaa motorcyklar med all utrustning och for ivaeg till Butterfly Valley i mitten av oen. Haer bjoeds paa lunch medan Mel underhoell oss med hennes klaetterhistorier. Hon jobbade med att filma klaettrare, och hade kommit hit foer att filma klaettringen ute i Halong Bay paa klipporna i havet, daer man koer utan rep och med vattnet som skyddsnaet. Laet ascoolt (men smaertsamt). Kanske naesta gaang?

Efter en smaskig lunch promenerade vi in till dalens bortre aende daer en enorm bergsvaegg reste sig. Allt som allt skulle det finnas drygt 40 leder i alla svaarighetsgrader och hoejder. Tvaa smaa vietnamesiska killar (vi gissade att de var 12 och 16 aar, men de var tydligen 17 och 22) var med under dan som assistans, och de hade redan satt upp topprep paa de tvaa leder vi skulle boerja med. Saa det vara bara att klaemma in foetterna i skorna, paa med sele och hjaelm och boerja klaettra.

Saa fantastiskt kul! Jag har aldrig klaettrat utomhus tidigare, men oj vad roligt det var. Och sandstensklipporna aer tacksamma med sina maanga gropar, sprickor, grepp och kanter. Vi tog de tvaa foersta lederna paa ca 20 meter utan stoerre problem, aeven om det tar rejaelt paa kroppen och alla muskler man inte aer van att anvaenda goer sig paaminda.

Gick sen en bit bort dit daer "de stora barnen" lekte och imponerades foerst av de rutinerades laetta kringklaettrande paa de enorma vaeggarna. Det ser ju saa laett ut!

Naesta led var dubbelt saa hoeg och blev verkligen en utmaning. Hela kroppen sattes paa prov, saavael skallen som fysiskt daer man haenger och foersoeker roera sig saa ekonomiskt som moejligt, anvaenda benen och inte armarna och planera stegen i foervaeg.

En stor nackdel naer man inte aer van aer att det tar saa mycket laengre tid att ta sig upp och man aer saaledes rejaelt troett naer man naermar sig toppen och, i det haer fallet, det svaaraste partiet. Kom upp tillslut, men foell en gaang och var tvungen att vila innan sista passagen. Maerklig kaensla naer huvudet saeger aat armarna och benen vad de ska goera, men det liksom som funkar inte. Saa paa slutet var det bara viljan som drev och kroppen mest bara skakade.

Fantastiskt rolig upplevelse i alla fall, och jag aer mer peppad aen nagonsin att en gaang foer alla ta tag i det haer med klaettring naer jag kommer hem - det aer ett loefte.


Detta var igaar. Nu har vi laemnat Cat Ba - i oesregn ska tillaeggas (som sagt, vissa foeds med tur, andra inte. Vi vaknade med smatter mot rutorna imorse och fick resans foersta regniga loeptur vilket iofs bara aer skoent, men det kanske inte hade varit lika kul med de andra aktiviteterna). Haer i Hanoi skiner solen saaklart, och det aer som det gamla djungelordspraaket saeger:
Dit Carros och Fridas naesor pekar - daer aer paradiset!

Spenderar natten i Hanoi, haaller tummarna foer att vi faar vaara visum imorron och aaker soederut imorron kvaell. Det aer planen.