I Luang Prabang tillbringade vi tvaa naetter under myggnaet modell radhus (sov i dubbelsaeng) och med flaekten paa max. Aennu inte ett myggbett. Peppar, peppar...

Igaar daa... Staellde klockan paa halv sex, vaar nya morgonrutin, och gick en laangpromenad innan frukost och dagens aktivitet som bestod av cykling och elefantridning. Vi var duktiga turister och valde ut ett staelle rekommenderat foer sin ekologisk-aktiga elefantinstaellning.

Efter frukost i baesta Waynes-stil (kaffekopp gigantico) moette vi upp med vaar cykelguide foer dagen, en liten Lao (vars namn jag inte ens foersoeker skriva, saa vi kallar honom bara "Lao"). Vi fick vaelja cyklar, hittade varsin hjaelm och foersaags med vattenflaska foer den naetta turen paa 15 km till elefantbyn.

Foersta stoppet blev raett snabbt uppe paa en kulle foersedd med buddhisttempel och vaerldens soetaste lilla nunna som mer aen gaerna staellde upp som fotomodell - foerutsatt att hon fick se bilderna, varefter hon log ett haerligt tandloest leende.

Fortsatte sen laengs hyfsat kuperade grusvaegar, genom taet vegetation blandat med smaa byar och ideligen vinkande barn. Vacker vaeg, om aen otroligt dammigt naer de stora lastbilarna dundrade foerbi, men riktigt kul att cykla. Vaar stackars lilla Lao verkade ha vaentat sig en lugn tur och hoell paa att avlida x flera naer vi trampade paa. Men saa cyklade han i jeans och verkade inte ha full koll paa det haer med vaexlar... Jag tror han var glad oever vaara maanga fotopauser daa vi stannade och vaentade in honom...

Kom raett snabbt fram till elefanterna och konstaterande att vi var smutsigast av ALLA (inkluderat elefantskoetarna). Svett, solskydd, myggmedel och vaegdamm i en egenkomponerad soerja kallad djungelolja. Varvade ner i skuggan vid floden innan vaar elefant var redo foer oss.

Jag och Frida klaettrade upp i korgen och vaentade med spaenning paa avfaerd! Saa bar det av. Ett steg. Ett steg till. Och ett till... Tror vi fick byns laangsammaste elefant. Och foerkyld dessutom. I fall naan missat att se en elefant nysa kan jag meddela att snabeln rymmer mycket snor... Turen gick genom djungeln och genom floden, och vaar "chauffoer" var storsint nog att laata oss prova paa att rida sjaelva bakom oeronen. Dock med vissa spraakproblem, daa elefanten endast talade lao och vaart uttal tydligen var under all kritik.

Vael tillbaka fick vi lunchbuffe innan vi hoppade paa cyklarna tillbaka. Koerde en annan vaeg paa asfalt (som hoell paa att smaelta bort i vaermen) och med en rejael bergsklaettring, vilket aer en raett daalig kombination ihop med dagens varmaste tidpunkt, ingen skugga, 5 km uppfoersbacke och bara en flaska vatten. Men det gick riktigt bra, foerutom att jag var oevertygad om att vi skulle braenna oss rejaelt daa allt solskydd (foerlaat, djungelolja) liksom som bara rann av. Men vi klarade oss.

En laang nerfoersbacke innan vi var framme, drypvaata och toerstiga, men noejda. Men vaar stackars lilla Lao orkade knappt prata. Han vill nog aldrig mer cykla med svenska tjejer...

Daa vi var tillbaka redan kl 14 (och inte halv fem som de sagt innan), fick vi ju naestan en bonus-heldag till. Efter en efterlaengtad dusch och paa med finklaeder (=kjol) bestaemde vi oss foer egenvaard och ramlade in paa naermaste haelsoanlaeggning foer benvaxning och pedikyr.

Tvaa smaa soeta tjejer visade in oss i ett rum med tvaa britsar daer vi fick laegga oss med skraeckblandad foertjusning. Men det haer med vaxning visade sig inte vara saa lyckat, daa de efter flertalet foersoek konstaterade att vi hade foer lite haar paa benen (saa nu ska vi spara!). Istaellet bytte vi plaageriet till massage, vilket var en betydligt mer angenaem upplevelse. Det klappades, oljades, knaadades, boxades och gicks paa hela kroppen i dryga halvtimmen. Underbart skoent!

Sen fick vi slaa oss ner i fotoeljer paa verandan med varsitt kallt fotbad varefter vaara taanaglar aegnades mer kaerlek aen de faatt tillsammans under hela sina laanga liv. Nu aer mina groena och Fridas rosa och saa fina saa. 140 000 kip ville de ha totalt foer besvaeret, inte ens 70 kr per person.

Sen blev det middag daer vi slog paa stort och bestaellde in olika inhemska specialiteter foer testning, som papayasallad (jaettestark), friterade bambuskott, nudel-kycklingsoppa och currysoppa. Och varsitt efterlaengtat glas vitt vin. Soppa + stark mat + vaerme - rekommenderas inte den kaensliga, men det aer haerligt att kaenna att man lever!

Idag ringde klockan redan kl 5 med soluppgaang och morgonwalken. Och typ hela byn var uppe med oss, staaendes utefter gatorna med sina korgar fulla med ris att ge de foerbipasserade munkarna (som vi varvade). Vi gick en och en halv timme innan frukost, ihoppacking och tuk-tuk till busstationen foer att fortsaetta vaar resa.

Den lokala bussen gick inte foerraen paa eftermiddan, saa det slutade med att vi klaemde in oss i en minivan med fem andra backpackers foer att ta oss till Vang Vieng.

Och haer aer vi nu. Har precis kommit fram efter 6 timmar paa otroligt slingriga och klaettrande vaegar, till och fraan enormt hett (ingen AC saaklart, men oeppna foenster), men foer det mesta riktigt flaektande naer solen var i moln. Fantastisk scenisk vaeg. Allt aer saa otroligt groent, trots slutet paa torrperioden. Och det aer ju alltid naatt visst med berg, berg och aater berg.

Vi flydde fraan bussen, via tuk-tuk och in paa naermsta internetcafe som saag ut att vara hyfsat ventilerat, och haer sitter vi nu och vaentar paa att den vaersta hettan ska laegga sig. Taenkte foersoeka laegga upp lite bilder och sen blir det boendejakt!

Taenk, inte ens en vecka har gaatt, men det kaenns som vi varit ute foer evigt. Naestan som att tiden mellan sydamerika och nu inte existerat - saa laett aer det att falla in i de gamla backpackervanorna. Vi trivs och njuter och taenker saaklart paa alla er daerhemma.

Puss och kram
- C