Veckan som varit

Hann vara hemma en vecka i Sundsvall, hur skönt som helst att få komma hem, men en ny utmaning att ta det lugnt och det tar emot så att inte vara ute och röra sig i det underbara sensommarvädret som varit. Tog en tur till Spikarna på söndan och fick plockat lite lingon med familjen. Annars har det blivit några kortare skogspromenader i krypfart, men känslan att få gå på stig och andas frisk höstskog gör under för välmåendet. Fått plockat lite svamp med, rimskivlingar och fårtickor som det bara kryllar av i hemmaskogen. Har hämtat Ronja från dagis, med hjälp av mamma och farmor några av dagarna och varit på Norra Berget.

Annars har veckan bjudit på lite måsten som besök på spec-MVC för mig och tandläkare och ögonmottagningen med Ronja. Torsdag var en sådan intensiv dag dag då Ronja fick vara hemma på morgonen innan sjukhusbesök vid 10. Lite lekpark, CityGross och 2,5 timmar på sjukhuset. Hon är så duktig och förståndig och är införstådd med att jag inte får bära henne, men det är svårt för henne att förstå att det gäller hela tiden, så visst är man betydligt mer aktiv i sällskap med en treåring. Vilade några timmar efter lunch och tog sen en skogspromenad med svampplock sen eftermiddag innan nästa motgång började.

Fick sammandragningar när jag kom hem som inte gav med sig. Låg i soffan och gjorde ingenting, men de kom med 5-10 minuters intervall under hela kvällen. Till slut var det dags att gå och sova, och velade mellan att bara lägga sig och hoppas att det skulle ge med sig, eller att kolla upp det. Ringde till slut förlossningen för att rådgöra, och de tyckte (såklart) att vi skulle komma in för kontroll. Pappa fick komma hem som barnvakt och strax efter 22 åkte vi in. Sammandragningarna tilltog något i styrka och mängd av färden in och promenaden upp, men inte så det gjorde ont. Lades i CTG och undersöktes av läkare och fick påbörja värkhämmande dropp med Tractocil. Ganska snart gick det tillbaka på detta, tappen var väs opåverkad (men suboptimal bild på UL där man gick den till 36 mm, vilket inte kändes rätt alls). Efter en halvtimme kom små sammandragningar tillbaka och man ville inte ha kvar mig i Sundsvall längre efter diskussion med barnjouren. Försökte argumentera lite mot detta, men gav oss snart. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback